Vi är dem mest Cp ras som finns. Vi gläds mera åt andra folk olycka än nått annat. Vi är inte en sekund för sent att påpeka allt fel någon annan gör. Helst trycka ner en längre ner i stöveln när man har det som jobbigast.

Och sedan att vara runt hästfolk som nog är en helt egen ras är sååå skoj.
Det är mer än vanligt i denna gren att man hugger sina bästa vänner i ryggen så fort det börjar gå bra för någon annan och riktigt såga den som har det tufft vid fotknölarna för riktigt försöka få vara bättre

Att man ska säga grattis till sin klubbmedlem som vann klassen över än finns inte och absolut inte om det är någon man inte känner. Och så fort man får ett riv eller ett poäng mindre på dressyren så är det för någon annan häst stått i fel vilken eller hordomare. Inte oj nu har vi verkligen nått att träna på och förbättra jag kanske red dåligt själv eller helt enkel en dålig dag.

Jag har varit ute på tävling nu ett år och hejas på folk jag inte känner på när jag gått banan. Och mötts oftare att helt chockade människor av att någon hejar och när jag själv vägrad ut mig kunna gratta den chockade tjejen som vann med ert stort grattis och riktigt se chocken av att jag inte försöker strypa henne istället.

Jag vet inte kanske jag som är onormal men jag försöker så gott jag kan bemöta andra som jag skulle vilja bli bemött om jag vann och när jag går banan. Eller när min älskade häst blir skadat.

Nu får ni tycka vad ni vill. Jag vänder ryggen till en stund så Hugg på om ni känner för det.