Är man 80 talis så är man;)
Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning
när vi ville träffa dem
Vi som slog in skolböckerna i diverse fina papper/skydd
för att vi behandlade dem med respekt
Vi som på egen hand klippte i våra jeans
innan de började säljas söndertrasade
Vi som har sparat en blå/röd kudde fylld med märken
såsom silverfisken och baddaren
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen
Vi som samlade på allt - främst kapsyler och sudd
Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och
dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail
Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan
Vi som jublade när gröna/svarta tavlan bytades ut till whiteboards i skolan
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle
låta så mycket som möjligt när vi flög fram
Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja
våra kulor, ishockeykort och pogs
Vi som spelade in musik på kasettband genom radion
Vi som läste OÄ i skolan
Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen
Vi som hade påtvingade brevvänner i grannorten
Vi som läste Lyckoslanten
Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika
som uppenbarligen var hungriga
Vi som tyckte det var värt tiden det tog att surfa med 56k-modem
Vi som använde telefonkort och innan mobilernas tid
Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna
Vi som spelade snake på datorn som små innan det dök upp
på mobiltelefonen i tonåren
Vi som älskade bockstyren och max antal växlar på cyklar
Vi som var de som började med Lunarstorm och vi som tog
jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
Vi som vara jäkligt skeptiska till MSN när det kom då ICQ
faktiskt fungerade alldeles utmärkt
Vi som lärde oss hantera MS Dos för att kunna spela pc-spel
Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin
och inte Parlamentet
Vi som går igång på “När du hör den här signalen… *pling*
…när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad.
Då börjar vi…”
Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de överhuvudtaget
skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk
Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan
gjorde på radio
Vi som käkade Raider och inte Twix
Vi som hade bänkar med lock på
Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112
i stället för 90 000
Vi som gjorde fingerlekar med garn såsom vaggan, eiffeltornet, fiskenätet
Vi som kunde ringa in och få chansen att spela Hugo i direktsändning
(och tycka alla andra var så dåliga) för att vinna sega råttor av Sofi Propp
Vi som vet hur man gör popcorn på spisen
Vi som vet att det inte är tjejen i filmen som skrivit brevet